Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort nÄgonÄtskillnad mellan olika typer av företag sÄ tog BokföringsnÀmnden 2004 initiativ till KprojektetdÀr en uppdelning görs utifrÄn företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar frÀmst till förenkling. En förÀndring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att pÄverkas i höggrad Àr att egenupparbetade immateriella tillgÄngar inte lÀngre tillÄts att aktiveras.Konsekvensen dÀrav Àr att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan pÄverkasynen pÄ företagets ekonomiska stÀllning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepÄverkas av övergÄng till K2 avseende immateriella tillgÄngar i Ärsredovisningen och vaddetta fÄr för effekt pÄ eget kapital och soliditetsmÄttet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att begrÀnsa studien till egenupparbetade immateriella tillgÄngar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: AngreppssÀttet i studien Àr kvantitativt, dÀr vi hÀmtat relevant data frÄn företagensÄrsredovisningar, vilket sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförÀndringar i dessa vid övergÄng till K2 har berÀknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpÄverkas vid en övergÄng till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgÄngar intelÀngre tillÄts aktiveras. Av de som pÄverkas sÄ innebÀr övergÄngen för flertalet en markantförÀndring i eget kapital och soliditetsmÄttet.

Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden (BFN) arbetar sedan ett antal Är tillbaka med detsÄ kallade K-projektet, dÀr företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag Àr i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företrÀde framför rÀttvisande bild och jÀmförbarhet. Det finnsdÀremot röster som pÄpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgÄngar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket fÄr endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgÄngar iresultatrÀkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsÀttning som tillÄter aktivering ibalansrÀkningen.Syfte: Att bistÄ med information kring samt pÄvisa för lÄngivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgÄngarkan fÄ pÄ marknaden inom forskning och utveckling (FoU).AvgrÀnsningar: Studien undersöker en population bestÄende av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast pÄ redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgÄngar, totala tillgÄngar samt eget kapital i ÄrsredovisningarfrÄn 2007.Metod: Vi har lÀst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vÄrreferensram.

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

LÀmpligheten i att redovisa immateriella tillgÄngar har diskuterats lÀnge inom forskningen med varierande Äsikter. FöresprÄkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgÄngar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hÀvdar att en sÄdan redovisning skadar redovisningens trovÀrdighet pÄ grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om en redovisning av immateriella tillgÄngar behövs för att frÀmja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvÀrderas hur redovisade immateriella tillgÄngar motverkar diskrepansen mellan bokförda vÀrden och marknadsvÀrden som uppstÄr genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder pÄ att immateriella tillgÄngar inte mÀrkbart frÀmjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en vÀrdering frÄn modellen om residual income gör det i högre utstrÀckning.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgÄngar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgÄngar och hur jÀmförbarheten pÄverkas av att det inte finns nÄgra riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera Ärsredovisningar och skicka ut enkÀter till berörda företag. Resultatet av vÄr studie visar att bristen pÄ riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgÄngar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstÄr svÄrigheter i att jÀmföra företagens innehav av immateriella tillgÄngar.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS Är 2005. Studien fokuserar pÄ redovisningen av förvÀrvade immateriella tillgÄngar enligt IFRS 3 eftersom övergÄngen till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krÀvande förÀndringarna beroende pÄ standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS pÄ företagens redovisning av immateriella tillgÄngar har vi valt att studera hur förÀndringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgÄngar och dels förÀndringen i de upplysningar som företagen lÀmnar om immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för Ären 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utstrÀckning tagit till sig den nya standarden och dÀrmed bidrar till ökad jÀmförbarhet pÄ den inre marknaden..

Det rÄdande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett stÀndigt aktuellt juridiskt spörsmÄl. Vad betrÀffar immateriella tillgÄngar kan komplexiteten anses förstÀrkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterÀttsligt jÀmstÀlla immateriella tillgÄngar med inventarier. Syftet med denna uppsats Àr att utreda redovisningens betydelse för den skatterÀttsliga vÀrderingen och periodiseringen av immateriella tillgÄngar. Denna mÄlsÀttning har gjort det nödvÀndigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterÀttsliga reglerna, dels analysera vilka skatterÀttsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas Àr huruvida ett inkonsekvent synsÀtt pÄ det kopplade omrÄdet kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterÀttslig kostnadsföring av immateriella tillgÄngar, vilka dessutom kan vÀrderas i syfte att optimera vÀrdeminskningsavdragen..

Bakgrund: Bristen pÄ information om immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen har blivit alltmer pÄtaglig i takt med att dessa tillgÄngars betydelse ökat. RedovisningsrÄdet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgÄngar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. AvgrÀnsning: SkattemÀssiga effekter berörs ej. TillvÀgagÄngssÀtt: Information har samlats in frÄn analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.